PBF — Plan- och byggförordningen (2011:338)

Förordning till PBL — OVK, energideklarationer, hisskontroll.

Översikt

Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, är regeringens förordning som preciserar och kompletterar plan- och bygglagen (PBL). Medan PBL anger de övergripande målen och processerna för samhällsplanering och byggande, innehåller PBF de mer detaljerade och tekniskt inriktade bestämmelserna: definitioner (t.ex. sanktionsarea och byggnadshöjd), krav på byggnadsverk och byggprodukter, funktions- och säkerhetsåtgärder, anmälningsplikt, krav på byggbedömare, kontrollansvariga och sakkunniga, tillsyn samt byggsanktionsavgifter.

I byggprocessen möter man PBF framför allt i tre sammanhang: dels när kontrollansvarig (KA) utses och certifieras enligt 7 kap. (sedan den 1 juli 2026 kan i vissa fall en byggbedömare anlitas i stället), dels när tekniska egenskapskrav på byggnadsverket (bärförmåga, brandskydd, hygien/hälsa, energihushållning m.m.) ska uppfyllas enligt 3–4 kap., dels vid periodiska funktions- och säkerhetsåtgärder som obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och kontroll av motordrivna anordningar (hissar, portar) enligt 5 kap. PBF är också den förordning som fastställer beräkningen av byggsanktionsavgifter (9 kap.) när t.ex. arbete påbörjas utan startbesked eller byggnad tas i bruk utan slutbesked.

PBF är indelad i 10 kapitel: 1 kap. innehåll och definitioner, 2 kap. planer och områdesbestämmelser, 3 kap. krav på byggnadsverk, 4 kap. krav på byggprodukter, 5 kap. funktions- och säkerhetsåtgärder (OVK och kontroll av motordrivna anordningar som hissar), 6 kap. anmälan, 7 kap. byggbedömare, kontrollansvariga, sakkunniga och funktionskontrollanter, 8 kap. tillsyn, vägledning och uppföljning (inklusive marknadskontroll av byggprodukter), 9 kap. byggsanktionsavgifter, 10 kap. bemyndiganden m.m. De tekniska detaljkraven som PBF pekar ut (t.ex. exakta U-värden, brandklasser eller OVK-intervall) preciseras i sin tur i Boverkets föreskrifter.

Nyckelkrav

Byggnadsverk ska uppfylla de tekniska egenskapskrav som anges i 3 kap. (bärförmåga, brandskydd, hygien/hälsa/miljö, säkerhet vid användning, energihushållning, bullerskydd, tillgänglighet) samt vara lämpligt utformade för sitt ändamål.
Funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) ska utföras periodiskt enligt 5 kap. 1–7 §§ av en certifierad funktionskontrollant; intervallen (vanligen 3 eller 6 år beroende på byggnadstyp och ventilationssystem, medan en- och tvåbostadshus endast kontrolleras vid installationen) fastställs närmare i Boverkets föreskrifter.
Motordrivna anordningar som hissar, rulltrappor, portar och dörrar ska besiktigas och kontrolleras enligt 5 kap. 8–16 §§ innan de tas i bruk (första besiktning) och därefter periodiskt.
Vissa åtgärder som inte kräver bygglov (t.ex. vissa rivningar, ändringar och installationer) är i stället anmälningspliktiga enligt 6 kap. och kräver startbesked innan de påbörjas.
Byggherren ska normalt utse en certifierad kontrollansvarig (KA) enligt 7 kap., som bland annat medverkar vid upprättande av kontrollplan och deltar i tekniska samråd och slutsamråd; sedan den 1 juli 2026 kan en certifierad byggbedömare i vissa fall anlitas och därmed ersätta kravet på kontrollansvarig för de delar byggbedömaren ansvarar för.
Byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift enligt 9 kap. vid vissa överträdelser, t.ex. om åtgärder påbörjas utan startbesked eller byggnadsverk tas i bruk utan slutbesked; avgiften beräknas utifrån en sanktionsarea och det prisbasbelopp som gäller när beslutet fattas.
Byggprodukter, inklusive hissar och produkter som kommer i kontakt med dricksvatten, omfattas av särskilda krav på prestanda och dokumentation enligt 4 kap.
Tillsynsmyndigheterna (byggnadsnämnd, länsstyrelse, Boverket m.fl.) har enligt 8 kap. ansvar för tillsyn, marknadskontroll och tillsynsvägledning inom sina respektive områden.

Gäller för

Gäller byggherrar, kontrollansvariga/byggbedömare, projektörer och byggnadsnämnder i alla ärenden som rör bygglov, anmälan, tekniska egenskapskrav, funktions- och säkerhetsåtgärder (OVK, hiss) och tillsyn enligt PBL — det vill säga i praktiken alla byggprojekt som kräver lov eller anmälan samt förvaltning av byggnader med installationer som ska kontrolleras periodiskt.

Detaljer

Myndighet

Riksdag

Ämnesområden

allmäntenergiventilation

Källa

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-byggforordning-2011338_sfs-2011-338/ ↗

Fler källor

Relaterade regler

PBLPlan- och bygglagen (2010:900)PBL 9 kapPBL — Bygglov, marklov, rivningslov PBL 10 kapPBL — Genomförande av byggåtgärder PBL 11 kapPBL — Tillsyn & sanktioner BFS 2011:12Hisstillsyn BFS 2007:4Energideklaration BBR 9Energihushållning

Verktyg som tillämpar PBF

4 verktyg refererar till den här regeln.

EPBD energiklass (A–G)

Klassa byggnaden A–G enligt energideklarationen — Boverkets primärenergital (EPpet) mot referensvärdet per byggnadstyp.

Energideklaration BBR-klass A–G

Räkna primärenergital och placera i energiklass A–G enligt Boverkets energiklass-trappa.

Spjäll-läckage SFP-bidrag

Hur mycket SFP ökar pga läckage i stängda spjäll (avstängningsspjäll, brandspjäll).

Bygglov / bygganmälan / lov-fri — väljare

Avgör om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller är lov-fri enligt PBL/PBF + kommunala regler.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.