1. Regler
  2. BBR 9 — Energihushållning
Boverket

BBR 9 — Energihushållning

Primärenergital, U-värden, lufttäthet, värmeisolering, energianvändning.

Översikt

BBR avsnitt 9, Energihushållning, är Boverkets föreskrifter om hur mycket energi en byggnad får använda och hur väl klimatskärmen ska isolera. Syftet är att begränsa byggnaders energianvändning och därmed miljöpåverkan och driftskostnader, utan att slå fast en enda teknisk lösning - kravet är funktionsbaserat och mäts som byggnadens primärenergital.

Primärenergitalet räknas fram genom att levererad (köpt) energi till byggnaden (uppvärmning, kyla, tappvarmvatten, fastighetsenergi) viktas per energislag och divideras med byggnadens Atemp. Vilket uppvärmningssätt som väljs (fjärrvärme, bergvärme, direktverkande el) påverkar därför hur mycket energi som får användas totalt, eftersom viktningsfaktorerna (tabell 9:2b) skiljer sig åt mellan energibärare, och en geografisk justeringsfaktor (tabell 9:2c) beaktas.

Klimatskärmens isolering regleras separat genom kravet på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um - ett mått som binder samman U-värden för väggar, tak, golv, fönster och dörrar (inklusive köldbryggor) med byggnadens omslutningsarea. Lufttäthet har inget eget siffersatt BBR-krav utan är en förutsättning för att klara både kravet på installerad eleffekt för uppvärmning och primärenergikravet, och kontrolleras normalt genom täthetsprovning.

Avsnittet hör hemma i projekteringsskedet, där energiberäkningen tas fram som en del av bygglovs- eller tekniskt samråd-underlaget, och följs sedan upp vid slutbesked genom verifiering - antingen beräkningsmässigt eller genom mätning av verklig energianvändning efter idrifttagning.

Nyckelkrav

  • Byggnadens energiprestanda ska redovisas som primärenergital (kWh per m² Atemp och år), där varje tillförd energimängd viktas med en energislagsfaktor (tabell 9:2b) och en geografisk justeringsfaktor (tabell 9:2c) innan den summeras och divideras med Atemp.
  • Viktningsfaktorerna skiljer sig mellan energibärare - el väger tyngre än fjärrvärme i beräkningen - vilket styr vilket uppvärmningssätt som är mest fördelaktigt att välja för att klara kravet.
  • Kravnivån för högsta tillåtna primärenergital (och för installerad eleffekt för uppvärmning) är olika för småhus, flerbostadshus och lokaler, och för småhus varierar den även med husets storlek - exakta talvärden måste hämtas ur tabell 9:2a i gällande BBR.
  • Klimatskärmens (klimatskalets) genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um, får inte överstiga ett gränsvärde som beräknas utifrån varje byggnadsdels U-värde, area och köldbryggor i förhållande till byggnadens totala omslutningsarea (Aom).
  • BBR ställer inget fristående numeriskt krav på byggnadens lufttäthet i l/s·m² - lufttätheten är istället funktionsbaserad och ska vara tillräckligt god för att kraven på installerad eleffekt för uppvärmning och på primärenergital ska kunna uppfyllas.
  • Lufttäthetsmätning (täthetsprovning) av klimatskärmen görs normalt enligt SS-EN ISO 9972 vid 50 Pa över- och undertryck, som underlag för energiberäkningen snarare än som ett eget BBR-krav.
  • Energikraven ska verifieras, antingen genom en energiberäkning i projekteringsskedet eller genom uppföljning/mätning av den faktiska energianvändningen efter att byggnaden tagits i bruk.
  • Krav på klimatskärm, värme- och kylinstallationer, effektiv elanvändning och mätsystem för energianvändning hänger ihop: byggnadens totala primärenergital är summan av hur väl varje delsystem presterar.

Gäller för

Gäller vid nyproduktion och vid ändring av byggnader (t.ex. tillbyggnad, byte av installationssystem eller andra åtgärder som påverkar energianvändningen) och riktar sig till byggherrar, projektörer och energiberäknare/energiexperter som ska visa att byggnaden klarar energikraven innan slutbesked ges.

Detaljer

Myndighet
Boverket
Ämnesområden
energi
Relevanta kapitel
  • 9:2 Krav på primärenergital
  • 9:4 Klimatskärm
  • 9:5 Lufttäthet
Källa
https://www.boverket.se/sv/byggregler/boverkets-byggregler-bbr/ ↗
Fler källor

Relaterade regler

BFS 2007:4EnergideklarationBFS 2017:5Energimätning i byggnaderSS-EN ISO 6946Värmegenomgång (U-värdesberäkning)SS-EN ISO 13370Värmeöverföring mot markSS-EN ISO 13788Värme- och fukttekniska egenskaperEPBDByggnaders energiprestanda (EU)STEMFS 2017:2Krav på utförande av energiberäkning

Verktyg som tillämpar BBR 9

128 verktyg refererar till den här regeln.

Energiomvandlare
Konvertera energi mellan J, kJ, MJ, kWh, kcal och BTU.
Energirenovering payback-jämförelse
Jämför payback-tid för FTX, fönsterbyte, fasadisolering, vindsisolering och värmepump baserat på Boverkets Energiguiden.
Markvärme — effekt och drift
Dimensionera markvärme för uppfart, ramp eller gång med hänsyn till klimat och årlig drift.
Husgrund typval — krypgrund / platta / källare
Jämför totalkostnad, U-värde och fuktriskprofil för krypgrund, platta på mark och källare.
Pool-värmare dimensionering
Dimensionera värmare för pool — behövd effekt, uppvärmningstid och driftskostnad för värmepump/el/sol.
Tjäldjup per klimatzon
Dimensionerande tjäldjup per zon enligt TRVK Geo + ev. isolering-sänkning.
Ledningsanvisning vid grävning
Bedöm krav på ledningsanvisning (Ledningskollen), säkerhetsavstånd och kontroll innan schakt påbörjas.
Solfångare — optimal vinkel/månad
Optimal lutning för solfångare/PV per månad och driftprofil.
Lättbetong vs vanlig betong jämförelse
Jämför kostnad, vikt och U-värde för LECA, cellbetong och vanlig betong vid given väggdimension.
Isolering vägg
Mängda väggisolering som nettoyta, volym och antal paket.
U-värde flerskiktskonstruktion
Beräkna U-värde för en vägg eller tak med upp till 5 materialskikt (λ och tjocklek per skikt).
Köldbrygga — total transmittans
Summera linjära köldbryggor (Ψ·L) och punktköldbryggor (χ·n) till total transmittansökning H_tb.
Kondensrisk i konstruktion (Glaser)
Förenklad Glaser-bedömning av risk för kondens i en vägg- eller takkonstruktion.
Effektiv U-värde regelvägg (med köldbrygga)
Korrigera U-värde i regelvägg för värmebro via reglar (trä eller stål).
Transmissionsförlust byggnad
Σ U·A för hela byggnaden (vägg/tak/golv/fönster/dörr) plus köldbryggor.
U-värde fönster (Uw)
Beräkna U-värde för fönster (Uw) från glas (Ug), karm (Uf) och avståndslist (ψg).
Soltransmission genom fönster
Gratisvärme och belastning på kylning för fönster utifrån g-värde och orientering.
Lufttäthet n50
Beräkna n50 från tryckskillnadstest eller från specifikt ytläckage; klassbedömning enligt BBR/passivhus.
Primärenergital (EP_pet)
Beräkna byggnadens primärenergital EP_pet från energianvändning per energibärare.
EPBD energiklass (A–G)
Klassa byggnaden A–G enligt energideklarationen — Boverkets primärenergital (EPpet) mot referensvärdet per byggnadstyp.
R´w-uppslag för vanliga väggtyper
Schablonvärden för R´w (luftljudsisolering) per väggtyp + jämför mot SS 25268 ljudklass.
Termisk bro — uppmätt vs beräknad
Jämför uppmätt yt-temperatur (IR) mot beräknad U-värde + ψ-värde — för att kalibrera köldbrygga mot fältmätning.
Takarea
Takets verkliga area utifrån planmått och taklutning.
U-värde förenklat
Beräkna U-värde för en byggdel som upp till 4 lager med tjocklek/lambda.
Transmissionsförlust
Värmeflöde Q = U·A·ΔT för en byggdel.
Isolering tjocklek
Beräkna ungefärlig isoleringstjocklek som krävs för ett mål-U-värde.
Vindduk
Rullar vindduk för fasad eller tak inkl. överlapp och spill.
Köldbryggetillägg
Extra transmissionsförlust från köldbryggor som linje- eller punktkällor.
Fönsterförlust
Transmissionsförlust genom fönster vid given U-värde och area, samt årsenergi från gradtimmar per svensk klimatzon.
Energibalans rum
Total värmeförlust per rum: transmission (UA) + ventilation, plus årsenergi vid driftstid.

Visar 30 av 128. Fler i kategori-listorna.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.