EPBD — Byggnaders energiprestanda (EU)

Översikt

EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) är EU:s ramdirektiv för byggnaders energiprestanda. Nuvarande version är omarbetningen Direktiv (EU) 2024/1275, antagen 24 april 2024 och i kraft sedan 28 maj 2024. Direktivet ersätter och bygger vidare på det tidigare direktivet 2010/31/EU (som upphävs 30 maj 2026). Målet är ett nollutsläpps- och avkarboniserat byggnadsbestånd i EU senast 2050.

Direktivet är inte direkt tillämpligt i Sverige utan ska omsättas i svensk lag av regeringen/Boverket och Energimyndigheten — merparten av bestämmelserna ska vara genomförda senast 29 maj 2026 (vissa delar, som slopat ekonomiskt stöd till nya fristående fossileldade pannor enligt artikel 17.15, gällde redan från 1 januari 2025). I Sverige syns EPBD idag konkret genom Boverkets byggregler för energihushållning (BBR avsnitt 9), regler om energideklaration (BFS 2007:4) och energimätning — dessa regelverk skärps successivt i takt med genomförandet.

EPBD hör hemma i tidiga skeden (projektering, val av uppvärmningssystem, solcellsförberedelse) för nybyggnad, och i renoveringsskeden för det befintliga beståndet, särskilt de mest energikrävande byggnaderna som pekas ut för obligatorisk upprustning. Det berör i första hand fastighetsägare, byggherrar och projektörer, men får indirekt genomslag för installatörer och entreprenörer när nationella minimikrav för energiprestanda skärps.

Nyckelkrav

• Mål: nollutsläppsbyggnader (ZEB, som ersätter det tidigare NZEB-begreppet) för hela EU:s byggnadsbestånd senast 2050.
• Nya offentliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader från 1 januari 2028; alla nya byggnader (även bostäder) från 1 januari 2030.
• Solenergiförberedelse ("solar-ready") blir obligatoriskt: nya offentliga byggnader och nya icke-bostadsbyggnader över 250 m² senast 31 december 2026, nya bostadsbyggnader (och nya inbyggda parkeringshus) senast 31 december 2029.
• Nationella minimikrav på energiprestanda (MEPS) ska tvinga fram renovering av de sämst presterande icke-bostadsbyggnaderna — de sämsta 16 procent av beståndet ska förbättras senast 2030 och 26 procent senast 2033.
• Nationella byggnadsrenoveringsplaner ska innehålla åtgärder som syftar till att helt fasa ut fristående fossileldade värmepannor senast 2040; ekonomiska stöd till installation av nya fristående fossileldade pannor får inte ges sedan 1 januari 2025 (artikel 17.15).
• Från 1 januari 2028 ska klimatpåverkan (global uppvärmningspotential, GWP) över hela livscykeln beräknas och redovisas i energideklarationen för nya byggnader större än 1 000 m², och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader (artikel 7).
• Krav på inspektion av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem samt utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkering i anslutning till byggnader.
• Energideklarationer ska följa en harmoniserad skala A–G, där klass A motsvarar nollutsläppsbyggnad och G de sämst presterande byggnaderna.

Gäller för

Gäller byggherrar, fastighetsägare och projektörer vid nybyggnad och större renovering, samt myndigheter som utformar nationella föreskrifter (Boverket, Energimyndigheten); i Sverige verkar direktivet indirekt via Boverkets byggregler, energideklarationsregler och kommande nationell lagstiftning som ska vara på plats senast 29 maj 2026.

Detaljer

Myndighet

Standard

Ämnesområden

energi

Källa

https://eur-lex.europa.eu/ ↗

Fler källor

• Direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) — EUR-Lex, svensk text (PDF) ↗
• Direktiv (EU) 2024/1275 — fulltext (CELEX 32024L1275), svenska, EUR-Lex ↗
• EUR-Lex sammanfattning: Byggnaders energiprestanda ↗