BFS 2020:4 — Klimatdeklaration av byggnader

Översikt

Innehållet nedan beskriver klimatdeklaration av byggnader, det vill säga kravet att byggherren redovisar den klimatpåverkan (växthusgasutsläpp) som uppstår vid uppförandet av en ny byggnad. Kravet trädde i kraft 1 januari 2022 och gäller nya byggnader där ansökan om bygglov gjorts från och med det datumet.

Syftet är att synliggöra klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess tidigt, som ett förberedande steg mot att på sikt kunna ställa bindande gränsvärden för byggnaders klimatavtryck — på liknande sätt som energideklarationen synliggör driftens energianvändning.

Regeln hör hemma i tidigt skede av byggprocessen: beräkningen görs utifrån projekterings- och bygghandlingar, och en inlämnad deklaration är en förutsättning för att kommunen ska kunna ge slutbesked. Den påverkar därmed material- och konstruktionsval redan i projekteringen, inte bara vid slutredovisning.

VIKTIG PRECISERING (kod-/titelfel i katalogen): Klimatdeklaration regleras juridiskt av lag (2021:787) och förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader, med tillämpningsföreskrifter i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2021:7) om klimatdeklaration för byggnader. Beteckningen BFS 2020:4 avser däremot en HELT ANNAN författning — Boverkets ändring i byggreglerna (BBR, BFS 2011:6), benämnd BBR 29, i kraft 1 september 2020, som ändrade avsnitt om energihushållning (kap 9) och boendesprinkler (5:2522). BFS 2020:4 har alltså inget med klimatdeklaration att göra. Denna post bör därför få korrekt kod/titel (BFS 2021:7) i katalogen; innehållet ovan beskriver det faktiska klimatdeklarationsregelverket.

Nyckelkrav

• Byggherren ska upprätta och lämna in klimatdeklarationen till Boverket innan kommunen kan ge slutbesked för byggnaden.
• Deklarationen ska redovisa klimatpåverkan från byggskedet, modulerna A1–A5 enligt europastandarden SS-EN 15978 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg-/installationsprocess i byggproduktionsskedet).
• De byggnadsdelar som ska ingå är hela klimatskärmen, samtliga bärande konstruktionsdelar samt icke-bärande innerväggar.
• Klimatdata hämtas antingen som generiska (konservativa) värden ur Boverkets klimatdatabas eller som produktspecifika data från tredjepartsverifierade EPD:er (miljövarudeklarationer).
• Undantag gäller bland annat byggnader med tidsbegränsat bygglov för högst två år, byggnader som inte kräver bygglov, industri- och verkstadsbyggnader, jordbrukets och skogsbrukets ekonomibyggnader, byggnader med högst 100 m² bruttoarea, vissa försvars-/säkerhetsbyggnader samt byggherrar som är privatpersoner utanför näringsverksamhet.
• Det finns i dagsläget (2026) inget bindande gränsvärde för tillåten klimatpåverkan; kravet omfattar endast redovisning. Boverket har på regeringens uppdrag lämnat författningsförslag (2024–2026) om att flytta och skärpa kraven i plan- och bygglagen: redovisning av hela livscykeln föreslås gälla från 1 januari 2028 för byggnader större än 1 000 m², och för övriga nya byggnader från 1 januari 2030, då även bindande gränsvärden föreslås införas.

Gäller för

Gäller byggherren (beställaren) vid uppförande av en ny byggnad som kräver bygglov och där bygglov söks från och med 1 januari 2022 — oavsett om byggherren är kommun, bolag eller privatperson i näringsverksamhet. Är central för projektörer och entreprenörer i tidiga skeden eftersom materialval och konstruktionslösningar styr vilken klimatpåverkan som ska redovisas.

Detaljer

Myndighet

Boverket

Ämnesområden

energi

Källa

https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/ ↗

Fler källor

• Boverket — Dessa byggnader ska klimatdeklareras ↗
• Boverket — Byggdelar som ingår i klimatdeklarationen ↗
• Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader — Riksdagen ↗