1. Regler
  2. EKS 11 — Tillämpning av eurokoder
Boverket

EKS 11 — Tillämpning av eurokoder

Boverkets nationella val för Eurokoderna — säkerhetsklass, lastfaktorer, snölast Sk.

Översikt

EKS (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, grundförfattning BFS 2011:10) är Boverkets nationella tillämpningsregler till Eurokoderna. VIKTIGT: EKS 11 (BFS 2019:1) är inte längre den senaste versionen — den ersattes den 1 september 2022 av EKS 12 (BFS 2022:4), som är nu gällande utgåva. EKS 11 gällde alltså 1 juli 2019–31 augusti 2022. Kontrollera alltid vilken utgåva som gäller för det aktuella ärendet.

Eurokoderna är gemensamma europeiska dimensioneringsregler för bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk, men varje land gör nationella val (NDP) utifrån egna förhållanden som klimat, geologi och byggtradition. EKS anger dessa svenska val — bland annat vilka delar av Eurokoderna som gäller i Sverige, vilka partialkoefficienter och lastfaktorer som ska användas, samt övergripande regler om säkerhetsklasser, kontroll och dokumentation. EKS och Eurokoderna utgör tillsammans hela det svenska regelverket för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet.

Regelverket hör hemma i projekterings- och konstruktionsskedet: det är konstruktörens och den kontrollansvarigas verktyg för att visa att ett byggnadsverks bärande delar uppfyller kraven i Plan- och bygglagen (PBL) 8 kap. 4 § första stycket 1 och Plan- och byggförordningen (PBF). EKS 11 trädde i kraft den 1 juli 2019 med övergångsbestämmelser: äldre EKS-version fick tillämpas om bygglovsansökan/anmälan lämnats in före den 1 juli 2020, eller om lov- och anmälningsbefriat arbete påbörjats före det datumet. Motsvarande övergångslogik gäller vid varje ny EKS-utgåva.

I praktiken används EKS av konstruktörer vid dimensionering av alla typer av bärande konstruktioner (betong, stål, trä, murverk, grundläggning) och är en förutsättning för att kunna redovisa konstruktionsdokumentation som byggnadsnämnden och kontrollansvarig kan granska inför startbesked.

Nyckelkrav

  • Byggnadsverkets bärande delar ska delas in i säkerhetsklass 1, 2 eller 3 beroende på risken för allvarlig personskada om konstruktionsdelen skulle kollapsa (klass 1 = liten risk, klass 2 = viss risk, klass 3 = stor risk) — indelningen styr partialkoefficienter/säkerhetsmarginal och krav på kontroll.
  • EKS anger Sveriges nationella val till Eurokoderna, det vill säga vilka partialkoefficienter, lastfaktorer och materialparametrar som ska användas vid svensk dimensionering i stället för Eurokodernas rekommenderade standardvärden.
  • Regelverket pekar ut den svenska snölastkartan (grundvärde för snölast på mark, sk) och de svenska vindförhållandena (referensvindhastighet) som ska användas tillsammans med SS-EN 1991-1-3 respektive SS-EN 1991-1-4 vid lastberäkning.
  • EKS innehåller övergripande krav på kontroll av projektering och utförande (bl.a. utförandeklasser) samt på dokumentation av dimensioneringsförutsättningar, vilket knyter an till kontrollplanen enligt PBL/PBF.
  • Vid ändring av byggnadsverk ska bärförmåga, stadga och beständighet hos den ändrade delen verifieras enligt EKS, med särskilda regler för hur ändringens inverkan på övriga delar av konstruktionen ska bedömas.
  • Övergångsbestämmelser tillåter tillämpning av en äldre EKS-version om bygglovsansökan/anmälan lämnats in, eller lovbefriat arbete påbörjats, före ett visst brytdatum vid ikraftträdandet av en ny EKS-utgåva — kontrollera alltid vilken utgåva som gäller för det aktuella ärendets ansökningsdatum (nu gällande: EKS 12, BFS 2022:4).

Gäller för

Gäller konstruktörer, byggherrar och kontrollansvariga som ska verifiera bärförmåga, stadga och beständighet för byggnadsverk i Sverige — det vill säga i princip alla bygglovs- och anmälningspliktiga byggprojekt med bärande konstruktioner, oavsett material (betong, stål, trä, murverk) eller byggnadstyp.

Detaljer

Myndighet
Boverket
Ämnesområden
konstruktion
Källa
https://www.boverket.se/sv/byggregler/eks-11/ ↗
Fler källor

Relaterade regler

EC0Grundläggande dimensioneringsreglerEC1Last (vind, snö, nyttig last)SS-EN 1991-1-3Snölast på byggnaderSS-EN 1991-1-4Vindlast på byggnaderPBLPlan- och bygglagen (2010:900)PBFPlan- och byggförordningen (2011:338)

Verktyg som tillämpar EKS 11

68 verktyg refererar till den här regeln.

Lastvikt
Räkna vikt och antal lass från volym, densitet och maxlast.
Branddörr EI-klassning BBR 5:23
Bestäm behövd brandklass (EI 30/60/120) för dörr mellan brandceller enligt BBR 5:23.
Lastbilslass
Antal lass utifrån total mängd och bilens lastkapacitet.
Markbärighet (Terzaghi)
Beräkna markens dimensionerande bärighet under en fundament med Terzaghis formel.
Stödmur — glidning & stjälpning
Kontrollera stödmurens säkerhet mot glidning och stjälpning enligt Rankine aktivt jordtryck.
Slänt-stabilitet (förenklad)
Bedöm slänt-säkerhet med förenklad Fellenius-/Bishop-metod för homogen jord.
Vägdimensionering (AMA)
Schablonberäkna totalt överbyggnadsdjup för väg utifrån trafik och bärighetsklass.
Husgrund typval — krypgrund / platta / källare
Jämför totalkostnad, U-värde och fuktriskprofil för krypgrund, platta på mark och källare.
Tjäldjup per klimatzon
Dimensionerande tjäldjup per zon enligt TRVK Geo + ev. isolering-sänkning.
Solfångare — optimal vinkel/månad
Optimal lutning för solfångare/PV per månad och driftprofil.
Taklutning
Räkna ut taklutning, nockhöjd och faktorn för verklig takarea.
Betongvolym pelare
Volym och vikt för rektangulära eller runda betongpelare inkl. spill.
Genomstansning platta (EC2)
Skjuvspänning kring pelare i platta och kontroll mot vRd,c enligt EN 1992-1-1 §6.4.
Sprickbredd betong (EC2)
Karakteristisk sprickbredd wk och kontroll mot exponeringsklassens krav enligt EN 1992-1-1 §7.3.4.
Nedböjning betongbalk
Maximal nedböjning för fritt upplagd betongbalk under jämnt utbredd last — med kontroll mot L/250 / L/350.
Armeringstäckskikt EC2 / miljöklass
Minimitäckskikt c_min för armering enligt SS-EN 1992-1-1 / EKS 11 utifrån miljöklass.
CLT/KL-trä — bjälklag
Förenklad CLT-bjälklagsdimensionering: böjmoment, nedböjning, utnyttjandegrad enligt EC5.
CLT-vägg (bärande)
Förenklad CLT-vägg bärförmåga mot vertikal last + knäckning enligt EC5.
Limträ buckling (komplex)
Kombinerad instabilitet — vippning (LTB) + flexural buckling för limträbalk under tryck och böjning.
Punktlast platta (Westergaard)
Böjmoment och spänning från punktlast på elastiskt understödd betongplatta — Westergaards lösning.
Regelvägg
Reglar, syll, hammarband och kontroll mot Eurokod 5 typvärden för bärande regelvägg.
Altanbjälklag
Bärlinor, reglar och plintar för altanbjälklag — preliminär mängdning.
Balkböjning (preliminär)
Preliminär kontroll av träbalk mot böjspänning och nedböjning för fritt upplagd balk med utbredd last.
Knäckning av tryckt pelare (Euler)
Beräkna kritisk knäcklast och slankhetstal för en träkolumn enligt Euler-formeln.
Vindlast (preliminär)
Preliminär vindlast på fasad eller takyta enligt förenklad EKS-modell.
Skjuvspänning i balk
Beräkna skjuvspänning och utnyttjandegrad för rektangulär träbalk med jämnt utbredd last.
Förbandsdimensionering trä (preliminär)
Räkna ut antal skruvar eller spik som krävs för ett trä-trä-förband enligt förenklad Johansen-modell.
Vridning cirkulär axel/balk
Beräkna skjuvspänning och vridningsvinkel för cirkulär axel utsatt för vridmoment.
Statik balk — reaktionskrafter
Beräkna lager-reaktioner för fritt upplagd balk med utbredd last och valfri punktlast.
Punktlast på balk
Beräkna max böjmoment, skjuv och nedböjning för fritt upplagd balk med koncentrerad punktlast.

Visar 30 av 68. Fler i kategori-listorna.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.