1. Regler
  2. EC1 — Last (vind, snö, nyttig last)
Standard

EC1 — Last (vind, snö, nyttig last)

EN 1991 — laster på byggnader. Snö, vind, temperatur, nyttig last.

Översikt

EC1 är den svenska beteckningen för Eurokod 1 (SS-EN 1991), standardserien som anger hur laster på byggnader och anläggningar ska bestämmas: snölast, vindlast, nyttig last (personer och möbler), egentyngd, termisk påverkan, olyckslast med mera. Den ger indata till dimensioneringen enligt materialspecifika eurokoder (EC2 betong, EC3 stål, EC5 trä osv.) och används i projekteringsskedet av konstruktörer för att räkna fram de laster en byggnad ska klara.

SS-EN 1991 är uppdelad i flera delar, bland annat 1991-1-1 (tunghet, egentyngd och nyttig last för byggnader), 1991-1-3 (snölast), 1991-1-4 (vindlast), 1991-1-5 (termisk påverkan) och 1991-1-7 (olyckslast). Varje del innehåller europeiska grundregler samt utrymme för nationella val, där varje land anger egna klimatvärden och säkerhetsnivåer.

I Sverige gjordes de nationella valen historiskt genom Boverkets konstruktionsregler (EKS). Boverket har dock ersatt BBR och EKS med nya föreskrifter, bland annat BFS 2024:6 om bärförmåga, stadga och beständighet, som trädde i kraft 1 juli 2025. Fram till 30 juni 2026 gällde en övergångsperiod då byggherren kunde välja gamla regler (BBR + EKS) eller de nya reglerna. Sedan 1 juli 2026 gäller de nya reglerna fullt ut, och det innebär att myndighetskraven numera skrivs direkt i föreskriftstexten medan hänvisningen till eurokoderna, inklusive SS-EN 1991, i stället görs i allmänt råd.

I samband med BFS 2024:6 togs nya snö- och vindlastkartor fram. Underlaget är framtaget av SMHI — snölastkartan bygger på en anpassad variant av den hydrologiska modellen S-HYPE (avstämd mot mätdata från ett stort antal stationer) och vindlastkartan på SMHI:s reanalys av vindhastigheter. Klimatlastvärdena (snözon, vindzon, min/max-temperatur) för en viss plats slås upp digitalt via Boverkets lastkartor (klimatlastkartor, även åtkomliga via API) och används sedan som indata i lastberäkningen enligt SS-EN 1991.

Nyckelkrav

  • SS-EN 1991 delas upp i lastspecifika delar: 1991-1-1 (egentyngd, tunghet, nyttig last i byggnader), 1991-1-3 (snölast), 1991-1-4 (vindlast), 1991-1-5 (termisk påverkan), 1991-1-7 (olyckslast) m.fl. — rätt del väljs efter vilken last som ska bestämmas.
  • Karakteristiska klimatlaster (snözon, vindzon, min/max-temperatur) för en byggnads placering tas fram via Boverkets digitala lastkartor (klimatlastkartor) och används som utgångspunkt för beräkning enligt bland annat SS-EN 1991-1-3 (snölast) och 1991-1-4 (vindlast).
  • Referensvindhastigheten i SS-EN 1991-1-4 definieras som 10-minutersmedelvärdet av vindhastigheten på 10 m höjd över terräng med råhetsparameter z0 = 0,05 m (terrängtyp II) och en återkomsttid på i medeltal 50 år, och räknas om utifrån lokala terräng- och topografiförhållanden för respektive projekt.
  • Nyttig last i byggnader (personer, möbler, inredning) får under vissa villkor reduceras dels med hänsyn till antalet våningsplan, dels med hänsyn till den belastade ytans storlek, eftersom sannolikheten för att full last uppträder samtidigt på flera plan eller över en hel stor yta är lägre.
  • Sedan 1 juli 2025 anger Boverkets föreskrift BFS 2024:6 (bärförmåga, stadga och beständighet) de svenska myndighetskraven direkt i föreskriftstext, medan tillämpningen av eurokoderna (inklusive SS-EN 1991) hänvisas till i allmänt råd snarare än att vara tvingande i sig.
  • Övergångsperioden mellan gamla EKS-baserade regler och de nya reglerna löpte 1 juli 2025–30 juni 2026; under den perioden kunde byggherren välja regelverk, men från 1 juli 2026 gäller de nya reglerna fullt ut för nya ärenden.

Gäller för

Gäller konstruktörer och projektörer som dimensionerar bärande stomme, klimatskärm och detaljer för byggnader och anläggningar i Sverige, samt entreprenörer och kontrollanter som ska verifiera att redovisade laster stämmer med aktuell klimatlastzon och byggnadens användning.

Detaljer

Myndighet
Standard
Ämnesområden
konstruktion
Källa
https://www.boverket.se/sv/byggregler/eks-11/ ↗
Fler källor

Relaterade regler

EKS 11Tillämpning av eurokoderBFS 2020:4Klimatdeklaration av byggnaderEC0Grundläggande dimensioneringsreglerSS-EN 1991-1-3Snölast på byggnaderSS-EN 1991-1-4Vindlast på byggnaderSS-EN 1991-1-1Tunghet och egenvikter

Verktyg som tillämpar EC1

33 verktyg refererar till den här regeln.

Lastvikt
Räkna vikt och antal lass från volym, densitet och maxlast.
Solfångare — optimal vinkel/månad
Optimal lutning för solfångare/PV per månad och driftprofil.
Mognadsgrad / ekvivalent ålder
Ekvivalent ålder vid 20 °C utifrån faktisk temperatur och tid (Freiesleben Hansen-Pedersen).
Egenviktskatalog
Egentyngd per löpmeter eller m² för byggmaterial — för snabb dimensionering och lastnedräkning.
Regelvägg
Reglar, syll, hammarband och kontroll mot Eurokod 5 typvärden för bärande regelvägg.
Altanbjälklag
Bärlinor, reglar och plintar för altanbjälklag — preliminär mängdning.
Vindlast (preliminär)
Preliminär vindlast på fasad eller takyta enligt förenklad EKS-modell.
Trä-fukthalt EMC
Beräkna träets jämvikts-fukthalt vid given temperatur och relativ fuktighet, plus förväntad rörelse.
Snölast med formfaktorer (EKS)
Beräkna snölast på taket med formfaktor för taklutning, exponering och termiskt skydd.
Glasräcke / bröstning EC1
Dimensionera fritt­bärande glasräcke mot linjelast enligt EN 1991-1-1: erforderlig glas-tjocklek och standardstorlek.
Altan/balkong fritt utskjut (cantilever)
Max utskjutslängd för altanbjälke utan stöd vid yttre kant.
Spjälräcke trä — virke
Antal spjälor, reglar och handledare för altanräcke med träspjälor.
Termisk bro — uppmätt vs beräknad
Jämför uppmätt yt-temperatur (IR) mot beräknad U-värde + ψ-värde — för att kalibrera köldbrygga mot fältmätning.
Snölast på tak
Karakteristisk snölast på tak enligt Boverket EKS / SS-EN 1991-1-3 med formfaktor från taklutning.
Snödriftsfördelning sadeltak
Formfaktor μ1/μ2 enligt SS-EN 1991-1-3 för sadeltak inkl. drift mot förhöjning. Visar snölastens fördelning över taket.
Glykolblandning
Hur mycket glykol och vatten du behöver för en given totalvolym och koncentration.
Sprinkler temperatur & färgmärkning
Slå upp rätt sprinkler-aktiveringstemperatur och färg utifrån omgivningstemperatur enligt SS-EN 12259-1.
Vatten — fysikaliska egenskaper
Slå upp densitet, viskositet, ångtryck och specifik värme för rent vatten vid given temperatur.
Vattenhårdhet & kalk
Klassificera vattenhårdhet, uppskatta kalkavlagring per år och bedöm behov av avhärdning.
Blandningstemperatur luft
Beräkna resulterande temperatur när två luftströmmar blandas (uteluft + återluft, by-pass etc.).
Självdrag (stack effect)
Beräkna naturligt drivtryck (stack effect) över höjd vid temperaturskillnad mellan inne och ute.
Luft — fysikaliska egenskaper
Slå upp densitet, viskositet och specifik värme för torr luft vid given temperatur och tryck.
Mollier-punkt (fuktig luft)
Räkna ut x, h, daggpunkt och våta termometern för luft vid given temperatur och RH.
Spänningsfall
Spänningsfall ΔU och ΔU% för 1-fas eller 3-fas kabel.
UPS driftstid
Driftstid för UPS-batteri utifrån last, batteripaket och verkningsgrad.
Brandskydd stål — kritisk temperatur
Kritisk ståltemperatur θa,cr och ungefärlig tid till kollaps för oskyddad sektion enligt EN 1993-1-2.
Tunga lyft (NIOSH)
Rekommenderad maxvikt (RWL) och lyftindex (LI) enligt NIOSH Lifting Equation 1994.
Vindkylning (wind chill)
Räkna ut upplevd temperatur med vindkylning enligt NWS, för arbete i kall miljö.
Växthus byggsats — virke och glas
Räkna virke, glas-area och ventilationsbehov för enkelt växthus.
Snöröjning — tid per snöfall
Räkna tid och bensinkostnad för snöröjning baserat på snödjup, yta och redskap.

Visar 30 av 33. Fler i kategori-listorna.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.