ATL — Arbetstidslagen (1982:673)

Översikt

Arbetstidslagen (1982:673), ATL, är den grundläggande lagen om hur mycket och när anställda får arbeta. Den reglerar ordinarie arbetstid, övertid, jourtid, mertid för deltidsanställda, raster/pauser, dygnsvila, veckovila och nattarbete. Lagen gäller alla verksamheter där arbete utförs för en arbetsgivares räkning, med vissa undantag.

Syftet är att skydda arbetstagares hälsa och säkerhet genom att sätta gränser för hur länge man får arbeta i sträck och hur mycket vila som måste garanteras mellan arbetspass. På byggarbetsplatser är ATL central för planering av skiftarbete, helgarbete och övertid vid tidspress i projekt, samt för hur underentreprenörers personal schemaläggs.

En stor del av lagen är dispositiv, det vill säga den kan avtalas bort eller ändras genom kollektivavtal (§ 3). I byggbranschen regleras arbetstidsfrågor därför ofta i detalj via branschens kollektivavtal (t.ex. Byggavtalet), som kan innehålla andra gränsvärden än lagens grundregler, så länge de inte understiger EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG).

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för ATL i de delar som inte har ersatts genom kollektivavtal, medan tvister om avtalens tillämpning i övrigt normalt hanteras mellan arbetsgivare och fack. Lagen hör hemma i planeringsfasen av bemanning och schemaläggning, men blir särskilt aktuell vid pressade tidplaner, skiftarbete och natt-/helgarbete på byggen.

Nyckelkrav

• Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 40 timmar per vecka, med möjlighet att beräkna genomsnittet över en period om högst fyra veckor när arbetets natur kräver det (§ 5).
• Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock max 200 timmar per kalenderår (§ 8). Extra övertid om ytterligare högst 150 timmar per kalenderår kan tas ut vid särskilda skäl (§ 8 a).
• Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad (§ 6); för deltidsanställda får allmän mertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår (§ 10).
• Dygnsvila: alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, vilken normalt ska förläggas så att den omfattar tiden mellan midnatt och klockan 5 (§ 13).
• Veckovila: minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (§ 14).
• Natt avser perioden mellan klockan 22.00 och 06.00. Nattarbetande — den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass på natten eller troligen fullgör minst en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid — får arbeta högst 8 timmar i genomsnitt per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod om högst fyra månader (§ 13 a).
• Raster ska förläggas så att arbetstagare inte arbetar mer än fem timmar i följd utan rast (§ 15).
• Stora delar av lagen är dispositiv och kan ersättas eller kompletteras genom kollektivavtal (§ 3), vilket i praktiken styr mycket av arbetstidstillämpningen i byggbranschen.
• Lagen gäller inte för arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, för arbete i arbetsgivarens hushåll, för fartygsarbete och för arbete som omfattas av lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete (§ 2).

Gäller för

Gäller arbetsgivare och anställda i alla branscher, inklusive bygg- och anläggningsföretag, för schemaläggning av ordinarie arbetstid, övertid, skiftarbete och nattarbete — men tillämpas i byggbranschen ofta i den form som specificeras av kollektivavtal snarare än lagens grundregler direkt.

Detaljer

Myndighet

Riksdag

Ämnesområden

arbetsmiljö

Källa

https://www.riksdagen.se/ ↗

Fler källor

• Arbetstidslag (1982:673) — fullständig lagtext, Sveriges riksdag ↗