AML — Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Översikt

Arbetsmiljölagen (1977:1160), AML, är den grundläggande lagen för arbetsmiljöarbetet i Sverige. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap 1 §). Lagen är en ramlag — den anger mål och principer, medan detaljerade krav (t.ex. fallskydd, ställningar, buller, kemiska risker) finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som utfärdas med stöd av lagens bemyndiganden.

I byggbranschen är AML grunden för hela byggarbetsmiljöansvaret: det är AML (tillsammans med Arbetsmiljöförordningen) som slår fast att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, att arbetstagare ska medverka, att skyddsombud ska utses och ha en aktiv roll, och att Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet. Byggherrens och den samordningsansvariges roller på byggarbetsplatser (BAS-P/BAS-U) regleras i AFS 1999:3 med stöd av bemyndiganden i AML, men själva ansvarskedjan och skyddsombudens befogenheter härrör från lagen.

Lagen består av nio kapitel: lagens ändamål och tillämpningsområde (1 kap), arbetsmiljöns beskaffenhet (2 kap), allmänna skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare (3 kap), bemyndiganden för föreskrifter (4 kap), minderårigas arbetsmiljö (5 kap), samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare inklusive skyddsombud och skyddskommitté (6 kap), tillsyn (7 kap), påföljder (8 kap) och överklagande (9 kap).

Nyckelkrav

• Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap 2 §), och arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende (2 kap 1 §).
• En utgångspunkt ska vara att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ändras eller ersätts så att risken undanröjs (3 kap 2 §); personlig skyddsutrustning ska användas först när betryggande skydd inte kan nås på annat sätt (2 kap 7 §).
• Arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap 4 §).
• Skyddsombud ska utses på arbetsställen där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, och även på mindre arbetsställen om arbetsförhållandena påkallar det (6 kap 2 §). Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.
• Skyddsombud kan begära åtgärder av arbetsgivaren (6 kap 6 a §) och kan, om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse inte genast kan uppnås, bestämma att arbetet ska avbrytas (stoppas) i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande (6 kap 7 §).
• Vid arbetsställen där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté, bestående av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare, som bland annat behandlar frågor om företagshälsovård, handlingsplaner och planering av nya eller ändrade lokaler och arbetsmetoder (6 kap 8–9 §§).
• Arbetsmiljöverket utövar tillsyn och kan meddela förelägganden eller förbud, i förening med vite, samt har rätt att inspektera arbetsställen (7 kap).
• Regeringen och, efter dess bemyndigande, Arbetsmiljöverket får meddela närmare föreskrifter (AFS) inom de områden lagen anger, t.ex. om skydd mot ohälsa och olycksfall och om hälsofarliga ämnen (4 kap).

Gäller för

Lagen gäller i princip all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, inklusive byggverksamhet, och omfattar även vissa jämställda grupper (t.ex. inhyrd personal, elever i viss praktik och i vissa delar egenföretagare på gemensamma arbetsställen). På byggarbetsplatser berör lagen byggherrar, entreprenörer, arbetsgivare, arbetsledare och skyddsombud genom hela byggprocessen, från projektering till utförande.

Detaljer

Myndighet

Riksdag

Ämnesområden

arbetsmiljö

Källa

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/ ↗

Fler källor

• Arbetsmiljölag (1977:1160) — Riksdagen, fullständig författningstext ↗
• Arbetsmiljölag (1977:1160) — Lagen.nu, med kommentarer och kapitelindelning ↗