AFS 2015:4 — Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Krav på arbetsbelastning, arbetstid, kränkande särbehandling, stress.

Översikt

AFS 2015:4 var Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) och reglerade tre huvudområden: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Syftet var att förebygga ohälsa och olycksfall som orsakas av brister i den psykosociala arbetsmiljön, till skillnad från traditionella arbetsmiljöregler som fokuserar på fysiska risker som fall och maskiner.

Viktigt att veta: AFS 2015:4 är upphävd sedan 1 januari 2025. Innehållet finns nu i AFS 2023:2 (Planering och organisering av arbetsmiljöarbete — grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar), kapitel 2 'Organisatorisk och social arbetsmiljö'. Skyddsnivån är oförändrad — reglerna har bara flyttats in i Arbetsmiljöverkets omstrukturerade föreskriftssystem tillsammans med bland annat första hjälpen, ensamarbete och minderårigas arbetsmiljö.

På bygg- och anläggningsprojekt är OSA-kraven särskilt relevanta vid hög arbetsbelastning under tidspress (t.ex. vid produktionsstart eller slutbesiktning), vid skiftarbete eller obekväma arbetstider, och vid konflikter i arbetslag eller mellan yrkeskategorier. Kraven riktar sig till arbetsgivaren och ska hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) enligt AFS 2001:1 (numera AFS 2023:1), inte som en separat process.

Föreskriften gäller organisatoriska och sociala faktorer och kompletterar därmed de mer tekniska föreskrifterna om fysisk arbetsmiljö (fallskydd, ställningar, maskiner) som annars dominerar byggbranschens arbetsmiljöarbete.

Nyckelkrav

Arbetsgivaren ska se till att chefer, arbetsledare och arbetstagare har kunskaper om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.
Arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna får inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning — resurserna ska anpassas till kraven i arbetet, och åtgärder ska vidtas vid obalans.
Arbetstagarna ska ha kunskap om vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras, hur de ska prioritera eller vem de kan få stöd av vid tidsbrist.
Arbetstidens förläggning (skiftarbete, långa arbetspass, förväntad tillgänglighet utanför arbetstid) ska ordnas så att den inte orsakar ohälsa.
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder mot förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det.
Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, inklusive vem den drabbade kan vända sig till och att ärenden utreds skyndsamt.
Kraven ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) — riskbedömning, handlingsplan och uppföljning ska omfatta organisatoriska och sociala faktorer, inte bara fysiska risker.
Föreskriften i sin ursprungliga form (AFS 2015:4) är upphävd sedan 1 januari 2025 och ersatt av AFS 2023:2, kapitel 2, med oförändrad skyddsnivå.

Gäller för

Gäller alla arbetsgivare med anställda, inklusive byggföretag, projekterings- och konsultbolag samt fastighetsförvaltare, oavsett verksamhetens storlek. Särskilt relevant för arbetsledare, platschefer och HR-funktioner som hanterar bemanning, tidspress och personalkonflikter på bygg- och anläggningsprojekt.

Detaljer

Myndighet

Arbetsmiljöverket

Ämnesområden

arbetsmiljö

Källa

https://www.av.se/ ↗

Fler källor

Relaterade regler

AFS 2001:1Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)AMLArbetsmiljölagen (1977:1160)AFS 1999:7Första hjälpen & krisstöd AFS 2014:26Minderårigas arbetsmiljö ATLArbetstidslagen (1982:673)

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.