1. Regler
  2. AMA Hus — Allmän material- och arbetsbeskrivning — Hus
Standard

AMA Hus — Allmän material- och arbetsbeskrivning — Hus

Branschstandard för utförande av byggnader — tak, fasad, golv, fukt, snickeri.

Översikt

AMA Hus (Allmän material- och arbetsbeskrivning – Hus) är ett referensverk från Svensk Byggtjänst som anger krav på material, utförande och kontroll för husbyggnadsarbeten. Det används av projektörer och beställare för att skriva tekniska beskrivningar i förfrågningsunderlag och av entreprenörer/hantverkare för att tolka vad som krävs vid utförandet på plats.

Verket bygger på klassifikationssystemet BSAB 96, som delar in byggnadsverket i byggdelar (kapitel 0–9, t.ex. grund, bärverk, klimatskärm) och i produktionsresultat (kapitel B–Z, t.ex. materialval, arbetsutförande, kontroll). När en teknisk beskrivning hänvisar till en AMA-kod (t.ex. för takpapp, plåttak, gipsskivor eller golvspån) blir kravtexten i AMA Hus en del av det avtalsbindande förfrågningsunderlaget.

AMA Hus hör hemma i skedet mellan projektering och utförande — det är länken mellan ritningar/rumsbeskrivning och det faktiska arbetsmomentet på arbetsplatsen. Det kompletteras av RA Hus (råd och anvisningar som förklarar hur AMA-koderna ska tolkas och tillämpas) och AMA-nytt (uppdateringar mellan utgåvor). AMA Hus samverkar även med de administrativa bestämmelserna i AMA AF och civilrättsligt med AB 04/ABT 06.

Verket revideras med några års mellanrum. Senaste utgåvan är AMA Hus 24 (utgiven 2024, en revidering av AMA Hus 21); varje fackområde har egen numrering och revideras ungefär vart tredje år (t.ex. AMA Anläggning 23). Äldre generationer finns kvar för äldre kontrakt, i Svensk Byggtjänsts onlinetjänst ända tillbaka till 1998. För hantverkare i praktiken är AMA Hus den källa som avgör exempelvis läkt-/underlagskrav för takpannor, fästdon för fasadpanel, skarvning av OSB/plywood i golv, eller montage av bänkskivor och skåpluckor, när beställningen hänvisar till en AMA-kod.

Nyckelkrav

  • Krav uttrycks som kodbundna texter enligt BSAB 96: byggdelskoder (0–9) beskriver VAD (t.ex. tak, fasad, golv) och produktionsresultatkoder (B–Z) beskriver HUR (material, utförande, kontroll, märkning, dokumentation).
  • Hänvisning till en AMA-kod i en teknisk beskrivning gör kravtexten i AMA Hus avtalsbindande som del av entreprenaden — avvikelser ska godkännas eller regleras separat.
  • RA Hus (Råd och anvisningar) ska läsas tillsammans med AMA Hus — AMA anger kravet, RA förklarar tillämpning och bakgrund samt lämnar plats för projektspecifik text, och de är separata men sammanhörande delar av referensverket.
  • AMA-nytt publiceras löpande (normalt två gånger per år) mellan huvudutgåvorna och kan ändra eller komplettera enskilda koder — vid tolkning gäller den vid avtalstillfället avtalade utgåvan.
  • Kapitel Y (märkning, kontroll, dokumentation m m) har en gemensam kodstruktur över AMA:s tekniska fackområden (Hus, Anläggning, VVS & Kyla, EL), vilket underlättar samordning mellan yrkesgrupper på samma projekt.
  • Vid offentlig upphandling och de flesta större byggprojekt är hänvisning till AMA Hus praxis snarare än lagkrav — det är avtalsparternas val att göra AMA-koderna del av förfrågningsunderlaget.

Gäller för

Gäller husbyggnadsprojekt (nybyggnad, ombyggnad, renovering) där förfrågningsunderlaget eller den tekniska beskrivningen hänvisar till AMA Hus-koder — relevant för projektörer/konstruktörer som skriver beskrivningarna samt för entreprenörer, arbetsledare och hantverkare som ska tolka och utföra enligt dem.

Detaljer

Myndighet
Standard
Ämnesområden
konstruktion
Källa
https://byggtjanst.se/ama/
Fler källor

Relaterade regler

AB 04Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenaderABT 06Allmänna bestämmelser för totalentreprenaderABK 09Allmänna bestämmelser för konsultuppdragAMA AnläggningAMA — AnläggningAMA VVS & KylAMA — VVS & KylAMA ELAMA — ELPBLPlan- och bygglagen (2010:900)BBR 6Hygien, hälsa & miljöSS-EN 13501Brandklassning av byggprodukter

Verktyg som tillämpar AMA Hus

44 verktyg refererar till den här regeln.

Solbana fasad/fönster
Solens azimut och altitud över dygnet vid given latitud och årstid — för fasad-, fönster- och soldim.
Takfall för vattenavrinning
Minsta takfall enligt AMA Hus + rännstorlek för dimensionerande regnflöde.
CLT/KL-trä — bjälklag
Förenklad CLT-bjälklagsdimensionering: böjmoment, nedböjning, utnyttjandegrad enligt EC5.
Gipsskivor
Antal gipsskivor från väggyta minus öppningar, inkl. spill.
Trallbrädor
Löpmeter trall, antal brädor och spill för altan/trädäck.
OSB / plywood
Antal OSB-/plywoodskivor från yta, öppningar, skivmått, lager och spill.
Lister
Löpmeter och antal standardlängder för golv-/taklister med öppningsavdrag och spill.
Bjälklag mängdning
Antal bjälkar, kantreglar och skivor för bjälklag utifrån mått och c/c.
Golvspån
Spånskivor, golvlim och skruv för spontat golvspån på bjälklag.
Vindlast (preliminär)
Preliminär vindlast på fasad eller takyta enligt förenklad EKS-modell.
Bjälklagsegenfrekvens (komfort)
Beräkna lägsta egenfrekvens för bjälklag och jämför mot Eurokod 5 komfortkrav.
Brandmotstånd EI (uppslag)
Slå upp rekommenderat utförande för regelvägg eller bjälklag för att klara given EI-klass.
Carport / förråd virkesräknare
Räkna stolpar, bärbalkar, takbjälkar, läkt och takmaterial för enkel carport eller fristående förråd.
Golvbjälklag max spannvidd (EC5)
Max fri spannvidd för C24-bjälke per dimension, c/c och last.
Altan/balkong fritt utskjut (cantilever)
Max utskjutslängd för altanbjälke utan stöd vid yttre kant.
R´w-uppslag för vanliga väggtyper
Schablonvärden för R´w (luftljudsisolering) per väggtyp + jämför mot SS 25268 ljudklass.
Vibration i trä-bjälklag (EC5)
Första egenfrekvens f₁ och momentan nedböjning enligt EC5 §7.3 — kontroll mot 8 Hz-kravet för trä-bjälklag i bostäder.
Takpannor
Antal takpannor och nockpannor utifrån takarea.
Fasadpanel
Löpmeter och antal fasadpaneler utifrån fasadyta, öppningar, täckbredd och spill.
Takpapp & underlag
Underlagsyta och antal rullar med överlapp och spill.
Läkt
Löpmeter bärläkt och ströläkt utifrån takarea och läktavstånd.
Plåttak
Antal plåtskivor/profiler från takarea, effektiv bredd, längd, överlapp och spill.
Vindskivor
Löpmeter och antal vindskivor utifrån gavellöp, lager, standardlängd och spill.
Vindduk
Rullar vindduk för fasad eller tak inkl. överlapp och spill.
Ventilerad luftspalt
Läktmängd och fri öppningsarea för ventilerad luftspalt.
Snörasskydd
Löpmeter snörasskydd och antal fästen för en takfot — preliminär mängdning.
Solinstrålning per orientering
Uppskatta årlig solinstrålning på fasad/tak per orientering och lutning för Sverige.
Fasadisolering R'_w (fältvärde)
Räkna ut kombinerat fasad-R'_w från vägg + fönster och flanktransmission.
Undertaksplattor
Antal undertaksplattor utifrån takarea, modulmått och spill.
Golvsockel
Total löpmeter och antal listlängder för golvsockel kring rum, med dörravdrag.

Visar 30 av 44. Fler i kategori-listorna.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.