AFS 1982:3 — Ensamarbete

Krav vid ensamarbete — kommunikation, larm, riskbedömning.

Översikt

AFS 1982:3 var Arbetarskyddsstyrelsens (numera Arbetsmiljöverkets) samlade kungörelse om ensamarbete — arbete som en arbetstagare utför i fysisk eller social isolering. Föreskriften är upphävd och gäller inte längre som bindande regelverk. Arbetsmiljöverket hänvisar i stället till Arbetsmiljölagen 3 kap 2 § samt till det systematiska arbetsmiljöarbetet; de ensamarbetesspecifika reglerna finns sedan regelverket omstrukturerades 1 januari 2025 i AFS 2023:2 (planering och organisering av arbetsmiljöarbete) kap 6, som ersatte den tidigare ordningen enligt AFS 2001:1.

Sakinnehållet lever kvar i sak: bedömningen av när ensamarbete är godtagbart, vilka kommunikations- och larmlösningar som krävs och hänsyn till arbetstagarens förutsättningar görs idag inom den löpande riskbedömningen enligt SAM i stället för enligt en egen ensamarbetesföreskrift. De centrala begreppen fysisk och social isolering återkommer oförändrade i Arbetsmiljöverkets aktuella vägledning.

I byggbranschen är frågan relevant vid ensamt kvälls- eller helgarbete på en arbetsplats, servicebesök hos kund utan kollega närvarande, jourarbete och situationer där en anställd är sist kvar på en byggarbetsplats efter att övriga gått för dagen. Arbetsgivaren ansvarar för att sådant arbete är riskbedömt och att det finns en fungerande rutin för att larma eller nå hjälp.

Nyckelkrav

Ensamarbete ska identifieras och riskbedömas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (idag reglerat i AFS 2023:2 kap 6, tidigare AFS 2001:1) — inte hanteras som ett särfall vid sidan av.
Innebär ensamarbetet påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska det ordnas så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation (AFS 1982:3 4 §).
Lösningen ska ge möjlighet till snabb kontakt med andra människor, t.ex. via telefon, larm eller annat kommunikationsmedel. Fysisk isolering (kontakt bara via tekniskt hjälpmedel) och social isolering (andra finns nära men kan inte räkna med att bistå i en kritisk situation) bedöms var för sig (1 §).
Arbetstagarens fysiska och psykiska förutsättningar samt tillräcklig utbildning, information och instruktion för att utföra arbetet ensam ska beaktas innan ensamarbete anordnas (2 §).
Innebär ensamarbetet stark psykisk påfrestning ska det eftersträvas att arbetstagaren kan få direktkontakt med arbetskamrater eller andra människor, t.ex. genom att arbetet växlas med kontaktskapande uppgifter (5 §).
När ensamarbete med påtaglig olycksrisk eller stark psykisk påfrestning anordnas ska skyddsombud underrättas (7 §); riskbedömning och vald lösning dokumenteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska kunna visas upp vid inspektion.

Gäller för

Gäller arbetsgivare som låter en anställd arbeta ensam i fysisk eller social isolering — t.ex. servicetekniker, vaktmästare, arbetsledare eller hantverkare som skickas ensamma till en arbetsplats, kväll/natt-/jourarbete, eller ensamarbete på byggarbetsplats efter ordinarie arbetstid när kollegor gått hem.

Detaljer

Myndighet

Arbetsmiljöverket

Ämnesområden

arbetsmiljö

Källa

https://www.av.se/ ↗

Fler källor

Relaterade regler

AFS 2001:1Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)AMLArbetsmiljölagen (1977:1160)AFS 1999:7Första hjälpen & krisstöd AFS 2015:4Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)AFS 1999:3Byggnads- och anläggningsarbete

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.