1. Regler
  2. EC3 — Stål-konstruktioner
Standard

EC3 — Stål-konstruktioner

EN 1993 — dimensionering av stålkonstruktioner inkl. svetsförband.

Översikt

EC3 (EN 1993, "Eurokod 3 – Dimensionering av stålkonstruktioner") är den europeiska konstruktionsstandarden för att beräkna bärförmåga, stabilitet och beständighet hos stålkonstruktioner. Standarden är uppdelad i flera delar: EN 1993-1-1 (allmänna regler och regler för byggnader), EN 1993-1-2 (brandteknisk dimensionering), EN 1993-1-8 (dimensionering av knutpunkter, inkl. svets- och bultförband), EN 1993-1-10 (seghet och egenskaper i tjockleksriktningen), samt separata delar för broar (EN 1993-2), master/skorstenar (EN 1993-3), silor/tankar (EN 1993-4), pålar (EN 1993-5) och kranbanor (EN 1993-6).

I Sverige tillämpas EN 1993 tillsammans med svenska nationella val (NDP). Tidigare skedde detta via Boverkets konstruktionsregler EKS (BFS 2011:10, med senaste ändring EKS 12 = BFS 2022:4). Sedan 1 juli 2025 gäller i stället BFS 2024:6 (föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m.), som ersätter EKS. En ettårig övergångsperiod tillät fortsatt tillämpning av äldre BBR och EKS fram till 30 juni 2026; därefter är BFS 2024:6 den enda gällande vägen in i eurokodsystemet för nya projekt. BFS 2024:6 innehåller själva reglerna och de nationella valen och hänvisar i huvudsak vidare till eurokoderna.

Regeln hör hemma i konstruktionsskedet: dimensionering av bärverk (balkar, pelare, fackverk, knutpunkter) i projektering, samt vid utförandekontroll i produktion. En central koppling är att EN 1993 förutsätter att tillverkning och montage sker enligt utförandestandarden SS-EN 1090-2 (allmänna stålkonstruktioner, varmvalsade och kallformade komponenter upp till S700) och, för kallformade tunnplåtsprofiler i stål, SS-EN 1090-4. (Aluminiumkonstruktioner utförs enligt SS-EN 1090-3 och dimensioneras enligt Eurokod 9/EN 1999 – inte EN 1993.) Dimensioneringsregler och utförandekrav går alltså hand i hand.

Praktiskt betyder detta att konstruktörer väljer utförandeklass (EXC1–EXC4) utifrån konsekvensklass och komplexitet, vilket i sin tur styr krav på svetskompetens, kontrollnivå, materialspårbarhet och CE-märkning hos tillverkaren (certifiering mot EN 1090-1).

Nyckelkrav

  • Dimensionering av stålkonstruktioner ska ske enligt EN 1993 med tillämpliga delar (EN 1993-1-1 för allmänna byggnadskonstruktioner, EN 1993-1-8 för knutpunkter/svets/bult, EN 1993-1-2 för brandteknisk dimensionering, m.fl.) tillsammans med svenska nationella val.
  • Från 1 juli 2025 är BFS 2024:6 den gällande föreskriften för bärförmåga, stadga och beständighet och ersätter EKS (senast EKS 12 = BFS 2022:4); den ettåriga övergångsperioden som tillät fortsatt tillämpning av äldre BBR/EKS löpte ut 30 juni 2026.
  • Tillverkning och utförande av stålkonstruktioner ska följa SS-EN 1090-2 (tekniska krav för stålkonstruktioner), och för kallformade tunnplåtsprofiler i stål SS-EN 1090-4 – de utförandestandarder EN 1993 förutsätter. (SS-EN 1090-3 gäller aluminiumkonstruktioner och hör till Eurokod 9.)
  • Bärverk delas in i fyra utförandeklasser EXC1–EXC4 (från enklare, lågriskkonstruktioner till komplexa/dynamiskt påkända eller säkerhetskritiska konstruktioner), vilket styr krav på svetskompetens, kontrollomfattning och dokumentation.
  • Tillverkare av lastbärande stålkomponenter som dimensionerats enligt eurokoder ska vara certifierade mot EN 1090-1 för att få CE-märka produkterna; certifikatet gäller viss utförandeklass och CE-märkningen är giltig inom hela EES.
  • Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner regleras separat i EN 1993-1-2 och samverkar med brandskyddskraven (bärförmåga vid brand, R-klasser).
  • Svetsförband ska utföras av svetsare med dokumenterad kompetens enligt kraven i SS-EN 1090-2, med krav på materialkontroll och spårbarhet beroende på utförandeklass.

Gäller för

Gäller konstruktörer/projektörer som dimensionerar bärande stålkonstruktioner (byggnader, broar, master, silor m.m.) samt tillverkare, verkstäder och montörer som utför och certifierar stålarbeten enligt utförandeklass — relevant vid nybyggnad, ombyggnad och tillverkning av lastbärande stålkomponenter.

Detaljer

Myndighet
Standard
Ämnesområden
konstruktion
Källa
https://www.boverket.se/sv/byggregler/eks-11/ ↗
Fler källor

Relaterade regler

EKS 11Tillämpning av eurokoderEC0Grundläggande dimensioneringsreglerEC1Last (vind, snö, nyttig last)SS-EN 1090Utförande av stål- och aluminiumkonstruktionerBBR 5Brandskydd

Verktyg som tillämpar EC3

21 verktyg refererar till den här regeln.

Stålbalk dimensionering (EC3)
Välj IPE/HEA-stålbalk för givet böjmoment enligt Eurokod 3 klass 1/2 plastisk dimensionering.
Armerings-area betongbalk (EC2)
Beräkna minsta armeringsarea i en betongbalk (singel-armerad) enligt Eurokod 2 förenklad metod.
Effektiv U-värde regelvägg (med köldbrygga)
Korrigera U-värde i regelvägg för värmebro via reglar (trä eller stål).
Skorsten/eldstad regelkontroll
Kontroll mot BBR 5:421 — minst 1 m över nock inom 8 m, 0,8 m över takytan vid större avstånd, säkerhetsavstånd brännbart.
Längdutvidgning av rör
Beräkna termisk längdändring och dimensionera expansionsloop för stål-, koppar- eller plaströr.
Bockradier för rör
Minsta tillåtna bockradie för olika rörmaterial (Cu/PEX/stål) — kallt vs varmt + utan/med rörbock.
Tegel-överliggare — dim (EC6)
Dim av tegel-/stål-överliggare över fönster och dörrar.
Stålbalk vikt
Total vikt på en stålbalk utifrån kg/m och längd.
Stålplåt vikt
Vikt på en stålplåt utifrån area, tjocklek och densitet.
Svetslängd
Total svetslängd från antal fogar, foglängd, antal strängar och spill.
Rundstång vikt
Vikt på en rundstång (t.ex. armering eller stålspett) från diameter, längd och densitet.
Rörprofil vikt
Vikt på rörprofil från ytter- och innerdiameter, längd och densitet.
Svetstråd / elektrod
Preliminär åtgång svetstråd eller elektroder från total svetslängd och förbrukning per meter.
Bultantal
Antal bultar längs ett mönster utifrån längd och c/c, med spill.
Svetsförband — kälfog (EC3)
Bärförmåga för kälfog (fillet weld) per mm och totalt enligt EN 1993-1-8.
Bultförband (EC3)
Bärförmåga per bult och totalt — för skjuvning eller drag enligt EN 1993-1-8 tabell 3.4.
Stålprofil — uppslag & momentkapacitet
Tvärsnittsdata och momentkapacitet (Mc,Rd) för vanliga stålprofiler enligt EC3.
Brandskydd stål — kritisk temperatur
Kritisk ståltemperatur θa,cr och ungefärlig tid till kollaps för oskyddad sektion enligt EN 1993-1-2.
Heta arbeten — exponering
Daglig exponering för UV, svetsrök och buller vid heta arbeten — bedöm krav på personlig skyddsutrustning.
Sprinkler hangbrott risk
Riskbedömning för hangbrott och vattenskada vid sprinkler-aktivering.
Verkstads-ventilation grundflöde
Allmän ventilation för verkstad/garage utöver punktutsug.

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.