1. Regler
  2. AFS 1996:7 — Utförande av personlig skyddsutrustning
Arbetsmiljöverket

AFS 1996:7 — Utförande av personlig skyddsutrustning

Krav på CE-märkning, klassning, ändamål för PPE.

Översikt

AFS 1996:7 var Arbetarskyddsstyrelsens (numera Arbetsmiljöverkets) föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning (PPE). Den implementerade EU:s dåvarande PPE-direktiv 89/686/EEG i svensk rätt och riktade sig till tillverkare och importörer — inte till den som använder utrustningen på arbetsplatsen. Den reglerade konstruktionskrav, klassificering, provning, teknisk dokumentation och CE-märkning för hjälmar, skyddsskor, fallskyddsutrustning, andningsskydd, hörselskydd med mera.

Föreskriften är upphävd sedan den 21 april 2018 (genom AFS 2018:3) och ersattes av EU-förordning 2016/425 om personlig skyddsutrustning, som gäller direkt i alla medlemsländer utan svensk implementeringsföreskrift. AFS 1996:7 lever kvar enbart som övergångsreglering: den fortsätter gälla för PPE som redan släppts ut på marknaden under det gamla direktivet, men allt nytillverkat och nyimporterat PPE ska sedan 2018 uppfylla kraven i förordning 2016/425 i stället.

I byggprocessen är detta i första hand relevant vid inköp av skyddsutrustning och vid granskning av CE-märkning/deklarationer på äldre lagerprodukter — inte vid det dagliga användningskravet på arbetsplatsen. Användningen regleras i dag av AFS 2023:11 (Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, i kraft 1 januari 2025), som ersatte den tidigare AFS 2001:3. Den som i dag skriver rutiner, upphandlar PPE eller kontrollerar produktdokumentation bör hänvisa till förordning 2016/425, inte till AFS 1996:7.

Nyckelkrav

  • AFS 1996:7 är upphävd sedan den 21 april 2018 (genom AFS 2018:3) och ersatt av EU-förordning 2016/425 om personlig skyddsutrustning — för nytt PPE gäller förordningen, inte AFS 1996:7.
  • Föreskriften riktade sig till tillverkare/importörer och reglerade konstruktion, provning, teknisk dokumentation och CE-märkning av PPE, inte hur utrustningen används på byggarbetsplatsen.
  • PPE klassificerades efter risknivå (grundläggande/enkel risk, mellankategori, komplex/livshotande risk), med striktare kontrollkrav (t.ex. medverkan av anmält organ) för högre riskkategorier.
  • CE-märkning krävdes som bevis på att utrustningen uppfyllde de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU-direktivet innan den fick släppas ut på marknaden.
  • Övergångsbestämmelser innebär att PPE som redan fanns på marknaden under det gamla regelverket fortfarande omfattas av AFS 1996:7:s krav, medan allt som nytillverkas ska följa förordning 2016/425.
  • Kravet på att använda rätt, fungerande och kontrollerad skyddsutrustning på arbetsplatsen regleras i dag av AFS 2023:11 (som ersatte AFS 2001:3), inte av denna (upphävda) föreskrift.

Gäller för

Historiskt relevant för tillverkare/importörer av PPE fram till april 2018; i dag främst av intresse vid granskning av CE-dokumentation på äldre lagerprodukter. Byggproffs som upphandlar eller kontrollerar skyddsutrustning i dag ska i stället utgå från EU-förordning 2016/425 och, för användningen på arbetsplatsen, från AFS 2023:11.

Detaljer

Myndighet
Arbetsmiljöverket
Ämnesområden
arbetsmiljö
Källa
https://www.av.se/
Fler källor

Relaterade regler

AFS 2023:11Asbest (uppdaterad)AFS 1999:3Byggnads- och anläggningsarbeteMaskindir 2006/42/EGMaskindirektivetCPR 305/2011Construction Products Regulation

✓ Faktagranskad mot källa 2026-07-11.

Obs: Den här sidan ger en sammanfattning. Vid projektering ska du alltid läsa gällande version av regelverket direkt från myndighetens hemsida. Reglerna uppdateras regelbundet.

Resultatet är en preliminär beräkning baserad på angivna värden och generella formler. Kontrollera alltid mot projektets handlingar, produktdatablad, gällande regler och behörig fackperson.